Idag för ett år sedan kunde jag fysiskt känna hur mitt hjärta krossades. Jag kunde knappt andas. Idag går jag ner till sjön i en nygammal stad, tar ett dopp, har körlektion, pratar med en nära vän i en timme och äter middag med familjen. Jag mår bra.


hur mår han?

Tillbaka i hemstan
Det stinker parfym från gamla dar
Samma gator
Samma minnen av dig
När vi var sol genom parken,
när vi drack öl med turisterna
När vi ljög om att
hösten aldrig skulle komma

Möt mig igen
Golvas av natten
Var kvar när jag vaknar
Som om du behövde mig
Som om du behövde mig

Fixar bilen till stranden,
Och du håller mig tills himlen är svart
Men jag passar mig noga
För att röra vid det som är du
Åh vi var ingenting
Vi var värme en kylig kväll
Men dina händer händer stannar
Tills minnena tystnar

Möt mig igen
Golvas av natten
Var kvar när jag vaknar
Som om du behövde mig
Malmö ta dig över det
Vi har så mycket vackert kvar
Att slarva bort

Och han sjunger your love will be safe with me och du sa att den låten påminner dig om mig. Men min kärlek var inte säker hos dig.

Det är underligt hur små saker kan leda till en resa i tiden. Några gitarrtoner och ett knivhugg i hjärtat senare är jag tillbaka i hans stuga. Det är sent. Jag har precis fikat med en vän i stan och han ville så gärna att jag skulle komma ut till honom, för varför skulle vi vara ifrån varandra mer än 12 timmar? Han sitter på sängen och spelar vackra toner och jag är så fruktansvärt jävla nerkärad i honom.

Tiden går för jävla snabbt ibland alltså. Det är ett år sedan han och jag blev vi. Och det är redan fem månader sedan vi blev han och jag. Fem månader är så lång tid ju. Jag har hunnit gå sönder, bli ihopklistrad, älska mer än någonsin och lämna allt som är säkert bakom mig. Ändå känns det som igår vi stod i regnet och inte kunde förstå att detta faktiskt var farväl.


tiden går för jävla snabbt ibland

(~ 00.53)

Hjärtat vägrar lugna ner sig. Det kan bero på de tre glas vin jag druckit eller tsunamin av tankar som precis kom över mig.

Undrar om de någonsin kommer ringa tillbaka? Kommer jag klara av att ta körkort på två veckor? Fan vad jag saknar mina tjejer. Och honom ibland. Fast inte lika mycket längre. Mamma åker om två dagar. Då är jag ensam igen. Undrar om jag kommer få ett jobb här? Annars kommer jag känna mig så misslyckad. Fan vad olycklig jag var i augusti.

Det kanske är lättare att vara totalt olycklig och känslomässigt avtrubbad, istället för att ständigt känna allt.

Idag när jag satt på Starbucks i all min ensamhet och läste, tittade jag upp och märkte att jag satt bredvid en tjej och en kille som var på dejt.

Jag kunde inte sluta titta. Det syntes i deras ögon att de tyckte om varandra och spänningen mellan dem var oneklig. Hans ben nuddade hennes under bordet och jag kommer ihåg känslan i magen som uppstår då och tanken om han gjorde det med flit eller om det bara var en tillfällighet.

De lekte med hennes mobil och jag kunde nästan se elektriciteten mellan deras fingertoppar när de nuddade varandra. Jag satt där bakom min bok och fånlog för mig själv och kom ihåg hur fantastiskt det är så där i början.

Det finns saker som alltid påminner mig om honom. Marlboro röda. Dovas. John Mayer. Solsidan.

Men jag vet att om en obestämd tid kommer de där Malboro röda bara vara ett cigarettmärke, Dovas en av Stockholms sunkigaste barer, John Mayer en sjukt duktig artist och Solsidan en rolig serie.

Jag är så trött på att vara ledsen. Så in i helvete trött. Nu kan jag gå vidare. Hoppas jag.


det är min tur att ta för mig

I still remember the look on your face
Lit through the darkness at 1:58
The words that you whispered for just us to know
You told me you loved me
So why did you go away

But now, I'll go
Sit on the floor wearing your clothes
All that I know is I don't know
How to be something you miss

I'd never thought we'd have our last kiss
I'd never imagined we'd end like this

So I'll watch your life in pictures like I used to watch you sleep
And I feel you'll forget me like I used to feel you breathe

And I hope the sun shines and it's a beautiful day
And something reminds you, you wished you had stayed
You can plan for a change in weather and town
But I never planned on you changing your mind

So I'll go
Sit on the floor wearing your clothes
All that I know is I don't know
How to to be something you miss

Det är läskigt hur stor skillnad ett halvår kan göra. Jag såg en bild på mig från december och en från augusti och allt är annorlunda. Håret glänser inte längre. Ögonen glittrar inte. Och leendet når inte fram.


hänger löst