100531

  • Jag tror på sjärntecken. Så mycket att jag frågar vilket stjärntecken en kille är och dömer honom ibland utifrån det. Men jag tycker inte det är så konstigt - man passar med samma stjärntecken. Eller samma element, i mitt fall eld. Det är inte så konstigt att de jag kommer bäst överens med är just de jag passar ihop med stjärnteckenvis, eller hur man ska säga.

  • När jag ska sova måste jag sova innerst, vid väggen. Det går typ inte annars, det känns tryggt så helt enkelt. Och så måste jag ha fötterna innanför täcket, annars kommer någon och hugger av dem. På riktigt. Armar och sånt gillar jag inte heller att ha utanför täcket.

  • Jag är livrädd för att bli deprimerad. Det ligger i släkten, inte så att min farmors farbror hade det, utan den väldigt nära släkten. Och jag ser vad det gör med dem och det skrämmer mig. Att nå den botten att man helt plötsligt inte vill leva längre skrämmer skiten ur mig.

  • Jag börjar gråta väldigt lätt. När jag skrattar, inte bara när jag skrattar så mycket att jag knappt kan andas, utan så fort jag tycker något bara är rätt kul börjar jag gråta. När jag är arg. När jag ser någon annan gråta. Vet inte riktigt vad det är, men jag kan inte hindra det. Vilket är sjukt irriterande när man är arg på någon och kommer på något asbra att säga, men inte kan säga det för att man har gråten i halsen. Jag gråter liksom till Top Model.

100530

Maybe we forgot all the things we are
When we are together

I really thought that we'd go further
The second time we meet
'Cos I'm tired of trying to keep you
All I want to do is sleep
Then perhaps, when I'm sleeping
You'll get back on your feet


Maybe we forgot all the things we are
When we are together

I run a mount to meet you
When I knew the storm had come
I felt the rain on your face
And the damage you had done

Didn't know the price I paid for all the times I stayed
When we were together


Tape me up
Then break me up
Ever so gently
When I'm at my weakest

It's not so hard
Every time you go


Every time you go - Ellie Goulding

100527

Jag finner ingen inspiration just nu känner jag. Så jag delar med mig av en spotifylista som heter sommarnätter.

och jag tänkte inte ens på att det var den tjugofemte

100522

Hon skrattade när jag visste datumet. Faktum är att jag kommer ihåg det mesta från den kvällen, även om inte du gör. Pussen bakom din keps på toaletten. Mina armar runt dig i sängen. Dina händer som rörde mina. Leendet du gav mig, som avslöjade att du visste precis vad som skulle hända några minuter senare. Dina händer över min kropp. Dina fingrar som luktade rök. Du drog mig närmare.

och sen försvann du längre bort än du någonsin varit

100520

When you see my face hope it gives you hell
Hope it gives you hell
When you walk my way hope it gives you hell
Hope it gives you hell

And truth be told I miss you
And truth be told I'm lying

If you find a man that's worth a damn and treats you well
Then he's a fool, you're just as well hope it gives you hell

Tomorrow you'll be thinking to yourself
Where'd it all go wrong?
The list goes on and on

And truth be told I miss you
And truth be told I'm lying

When you see my face hope it gives you hell
Hope it gives you hell



100520

Och det var första gången på länge jag såg dig som det du faktiskt är. En vän.

100516

Jag har för många tankar i mitt huvud.

pengaproblem - konsekvenser
- ett högre väsen - kanalisering - besvikelese

Och det bara snurrar runt i huvudet och det spelar ingen roll hur mycket jag får prata av mig, det slutar aldrig snurra.

Jag behöver bekymmerfritt. Jag behöver få vara ytlig.


och jag kan fortfarande inte förstå att, efter åtta månader och sju dagar, att du inte är här längre

100513



När jag ser den här bilden får det mig att vilja ha någon att skriva "jag önskar att du var här med mig" till.

100510

Det vi hade böjer man i imperfekt indikativ, men jag drömmer i futurum konjunktiv. Och jag tar det som ett jävla tecken att man inte kan böja något i just den formen - speciellt inte livet.

(man vet att man är språknörd när man drar paralleller från latinsk grammatik till det verkliga livet)

100508

Du springer aldrig ifatt,
När jag väl är där
Jag vill inte tänka framåt
Men är livrädd att fastna här
Nu kan det vara för sent
Att säga som det är

Jag vill ha dig nu
Som jag hade dig förut


Jag vet att det är svårt över telefon
Men när jag har dig nära
Vill du därifrån

Jag vet att du har tänkt
Men berätta hur du mår

Jag försöker träffa andra
Men det är inte så lätt
Jag har försökt att tänka bort dig
På alla sätt
Det är dags att lägga på
Men att stanna känns så rätt


Och jag vill ha dig nu
Som jag hade dig förut


100508

Jag vill skriva hur kär jag var i dig och hur du sårade mig. Hur jag frågade och aldrig fick några svar. Hur fysiskt ont det gjorde i mig när jag skulle sova den natten. Hur jag ångrade mig - "jag kan leva med det". Hur jag efter den där veckan kände att jag inte behövde dig mer, kände bara lättnad. Hur jag tänker på dig nu och det vi hade. Hur jag hade tårar i ögonen idag, precis som då, när jag gick förbi där vi stod.


100506

For you I was a flame
Love is a losing game

Five story fire as you came
Love is a losing game

One I wished I never played
Oh what a mess we made
And now the final frame
Love is a losing game

Though I'd rather blind
Love is a fate resigned
Memories mar my mind
Love is a fate resigned

Over futile odds
And laughed at by the Gods
And now the final frame
Love is a losing game


100505

Jag hatar effekten du har på mig. Jag blir desperat. Greppar tag om minsta chans. Även om det bara varar i några sekunder. Sedan är det sådär som det är. Och har varit ett tag. Men det får mig på något sätt inte att sluta hoppas.

dum spiro spero

och jag märkte knappt att det var den femte idag, men det datumet kommer nog aldrig vara bara ett vanligt datum

100503

När man är trött på alla känslomässigt efterblivna killar får man tänka att även Mr. Big var känslomässigt efterbliven först.

100502

Jag kände spänningen. Gjorde du?


RSS 2.0