Imorgon får jag äntligen träffa honom igen. Han som jag senast träffade i söndags, fast det känns som flera veckor sen. Han med de blåaste ögonen, fast man inte brukar se att de är blå, för att pupillerna är så stora. Han som har de finaste händerna jag någonsin sett på en kille, även om han biter på naglarna. Han som har rätt töntig humor, men får mig att skratta tills jag gråter ändå.

Han som får mitt hjärta att dunka lite extra.